Vinprovning med Bruce

Tre förväntansfulla australienresenärer steg upp vid halv åtta på torsdag morgon. Planen för dagen var att deltaga i en organiserad utflykt till fyra olika vingårdar i Yarradistriktet, ca en timmes bilfärd från Melbourne. Kl 9.20 blev vi upphämtade i gathörnet precis där vårt hotell ligger. Det var en lite mindre buss som hämtade upp oss och vi var totalt 18 personer på turen. Förutom tre svennebanan i form av undertecknade var det tre spanjorer, fem jänkare, två polska tjejer och resten var australiensare. Australiensarna tillhörde flera olika sällskap men det gemensamma var att alla var från västra Australien, Perth med omnejd. De som utmärkte sig mest var tre kvinnor i dryga 40-årsåldern som såg ut som direkt hämtade från Saint Tropez, d.v.s. mycket bling bling, glittriga sandaler, märkesväska och stråhatt i cowboystuk. Gruppens ledare såg ut och lät i mångt och mycket som en transa.

Stämningen på bussen var mycket god, såsom man kan förvänta sig när folk vet att de kommer att dricka alkohol hela dagen, och det blev bara bättre och bättre ju längre dagen gick. Guiden/busschaffisen Bruce var som alla andra australienska busschaufförer otroligt trevlig och vitsig och höll låda hela tiden, trots att han var tvungen att hålla sig ifrån vinet.



Han berättade att under dagen hade vi möjlighet att prova ca 60 sorters vin och rekordet som någon provat under en av Bruces utflykter var 48.. Vi pratade om vi skulle försöka slå det, men insåg att det nog inte var någon bra idé.

Första stället vi stannade på hette Yering Farm som låg fint i en sluttning ner mot vinodlingarna. Vi fick lite instruktioner i hur man gör när man provar ett vin och därefter var det bara att prova på bland utbudet. Vi testade Sauvinong Blance, provade skillnaden mellan Chardonnay som blivit lagrad på ekfat och Chardonnay som inte var lagrat på ekfat, röd Pinot Noir från olika årgångar, röd Merlot från olika årgångar, något mousserande och något slags dessertvin som vi alla gillade mycket och som Tomas passade på att investera i. Efter tre kvart på detta ställe var det dags att packa in sig i bussen och dra vidare.



Nästa ställe hette Rochford och de har förutom vinproduktion en fyrastjärnig restaurang, konstgalleri och en amfiteater där världsartister som Lionel Richie och Tom Jones uppträtt. Nu laddade man för Ronan Keating som skulle komma den 31 jan och i mars var det dags för Diana Krall och Melody Gardot. Besöket började återigen med gemensam provning av några olika sorters vin. I vingårdens restaurang intog vi sedan lunch och vi fick tillfälle att språka lite mer med medresenärerna då vi så klart försökte göra vårt yttersta för att vara goda representanter för Sverige. Vi var dock tvunga att berätta för en tjej från USA att Karl-Oskar inte är en riktig person utan en fiktiv från Vilhelm Mobergs böcker. Hon är från Minnesota och har fått lära sig att han är verklig och de har till och med en Karl-Oskar dag i hennes hemstad.



Lunchen var mycket delikat och ingick i utflyktspriset. Malin och Tomas vågade sig på att äta gryta gjord av känguru och Jonatan smaskade på Red Emperor (någon slags fisk). Efter lunchen var det fria aktiviteter en stund tills bussen skulle avgå. Vi hann med att ta ett kort varv runt omgivningarna, prova ”fudge” (eftersom de även hade egen tillverkning av detta) och att prova en del till vin. Det var bara att parkera sig i baren och peka på den flaska man ville prova så hällde de upp. Tomas investerade i två flaskor Shiraz från 2008.



Tredje stoppet på resan hette Yering Station. Även här möttes vi av en uberkäck guide som berättade lite om stället, o vin och drog lite vitsar. Han utlyste också en utslagstävling med några olika frågor om ett vin vi provade och när det var tre deltagare kvar blev det istället ett praktiskt tävlingsmoment då det gällde att spotta vin i en behållare och försöka komma så nära som möjligt eller helst av allt spotta i den. En dam i 60-årsåldern vid namn Carol tog hem segern. Av någon anledning förde Jonatan det på tal att spruta mousserande vin och champagne och då sprang guiden och hämtade en defekt flaska som en av damerna med cowboyhatt fick spruta ut. Här gjorde även Bobo en investering i form av två flaskor mousserande vin. En till ett speciellt tillfälle och en till den kommande första grillfesten i sommar.


Nu jävlar är det tennisvecka minsann!

När vi var på väg mot det fjärde stoppet kom Bruce med en fråga om vi var intresserade av att korta ner det fjärde besöket och istället lägga till ett extra stopp på hans favorit vingård, Kellybrook. Självklart var alla i bussen med på detta förslag.



På det fjärde stället, Chandon, var det dags att prova ”sparkling vine”. Vi fick välja på tre olika sorter och vi tog alla var sin. Malin tog en torr, Jonatan en röd och Tomas en väldigt söt mousserande. Vi fick också tilltugg till vinet. Snart var det dock dags att lämna detta ställe och bege sig till Bruce bästa.



Vi kom alla till Kellybrook laddade för den sista provningen. Denna blev också den bästa. Dels för att vi alla började bli lite lulliga men också för att guiden/VDn på vingården var mycket bra. Denna vingårds specialitet var cider. Inte sådan där sötsliskig som vi har hemma i Sverige utan riktigt god. Den fanns som vanlig cider, som mousserande samt utan kolsyra. Jonatan passade på att investra i en flaska utan kolsyra medan hela gänget köpte ett sexpack vanlig cider för att ha till kvällen.



Snart satt vi alla upphoppade i bussen och var på väg hemåt. DÅ bestämde Bruce att alla ska sjunga på vägen hem. Den svenska enheten började starkt med Du gamla du fria. Sedan kom polen med sin nationalsång. När det var Spaniens tur så avvek de genom att sjunga Macarena istället för sin nationalsång. Jonatan lärde också en tjej från Australien den mindre kända versionen av ”Alla heter Glen i Göteborg”.

Sammanfattningsvis så var det en otroligt kul och även lärorik utflykt. Inte minst var det prisvärd med den förträffliga lunchen och alla goda viner vi fick prova.

När vi kom hem vilade vi lite på hotellet innan det var dags att bege sig downtown i Melbourne. Stina mötte också upp så vi begav oss ut i natten. Det blev en lugn kväll med trevligt sällskap och några öl downtown. Vi gick dock hem ganska snart innan 12 då det var uppstigning sex imorse.



Dagens Karlsson: På vilken utflykt har man mest lycka? På Vin-turen…